Och det var som alla märkt plötslig höst i hela världen. Kärnvapnen stod darrande mot varandra i Asien, orkanerna i Atlanten anföll kusterna, ljugarna i USA blev de nya sanningsvittnena, Antarktis fortsatte att smälta, algoritmerna hopades i molnet ovanför Silicon Valley för de sista avgörande besluten om människans framtid medan de första robotarna envisades med att kräva rösträtt och övertidsersättning för att hantera alla förarlösa bilar. Men mitt i allt dimper det ned en riktigt positiv nyhet om en mediaprofil, faktiskt den enda som mot alla odds friats helt från onda misstankar för både övergrepp och trakasserier i sitt företag. Jag ringde genast min vän Mr Trend för att höra om den lyckliga tilldragelsen som inte kunde komma bättre än just inför alla helgons dag.

- Grattis käre vän, en stor sten måste ha fallit från ditt hjärta.

- Du kan vara säker. Och inte en rad ens i Dagens Nyheter, so far, fantastiskt!

- Ett mirakel Trend. Berätta nu hur det kom sig att du ensam av alla kända mediaprofiler i Sverige kan vandra ut i höstsolen som en oskyldig man. Vad anklagades du för?

- Jag misstänktes därför att jag var chef i det där företaget i fyrtio år och givetvis med ansvar för att uppträda schysst mot alla personalkategorier.

- Vad hade de för bevis? Och när skulle detta ha ägt rum?

- Så långt tillbaka som 52 år.

- Men herregud Trend då var du ju bara barnet och visste väl inte vad du gjorde. Och nu som pensionär – på vilken anstalt ville de kasta in dig. Förekom det några namn?

- Där var deras problem. De hade inga namn.

- Herregud, och du med ditt usla minne! Fast nog kan du komma ihåg om du trängt upp någon läcker brallis i något hörn på någon personalskiva på det sexiga 60-talet…

- Det var aldrig tala om några personalskivor.

- Det borde du anklagas för: det är en plikt för varje VD att ordna bra personalskivor.

- Det förutsätter ju att det finns en personal.

- Du menar du vet inte om du hade personal på den tiden.

- Det minns jag absolut att jag inte hade.

- Vad säger du!

- Ja, jag var ensam?

- Nu får du förklara.

- Ja det är lite pinsamt.

- Vad är så pinsamt?

- Det kan ju spridas ryktet att jag var typ avkönad liksom och inte förmådde visa, typ, intresse för det täcka könet, också det en förnedrande anklagelse.

- Har inte hört uttrycket ”täcka könet”, på över 30 år. Och du var då det otäcka? Men vad föll då alla anklagelser och misstankarna på?

- Det var ett enmansbolag jag hade.

- Smart tänkt, Trend, helgarderat, du var ett geni redan på den tiden. Det är bara att gratulera. Och din gamla Emma är förstås glad.

- Ja hon var ju min första revisor och hon är så tacksam att det inte kommer ut hur hon förförde mig hemma hos sig då jag bjöd henne på bokslutsmiddag första gången.

- Slutet gott, allting gott. Vi behöver varje helgon vi kan få i dessa tuffa tider.

- Ja tre barn och sex barnbarn, det är i alla fall en bra utdelning på arbetande kapital.

- Där ser du – man ska alltid ställa till kalas!

-

-