Kullerstenar

Kullerstenar

Narkolepsiskandalen: statens ruttna stöd

InläggPosted by Bertil Torekull 2017-03-05 18:38

Strandpromenaden längst Östersjön är skön av prövningar – rader av stengärdsgårdar! För länge sen gjorde länsstyrelsen i Skåne en stor sak, markerade övergångarna, satte upp skyltar, spände ny tråd mot korna, grävde ner fräscha stolpar som höll att ta tag i för sista bensvingen , rättade till stora stenar så gamla fötter landade rätt…Perfekt! Staten brydde sig om oss. Man kan älska sådant.

Så djupt sitter den där renoveringen i mig att jag än idag riskerar livet på gärdsgårdarna. Uppfostrad att tro på överheten är jag full av tillförsikt fastän det nu svär mot verkligheten – stenar som rubbats, stolpar kvar som minnesstoder av ett brutet löfte om trygg promenad - de har släppt vid marken, ruttnat. Senast var jag nära bryta benet, en nylös stolp gav vika, det är länsstyrelsens fel, säger jag.

Det bekräftas av vetenskapen att vi är ett folk som tror väl om överheten. Skatteverket sätts högst vilket visar vårt dödsförakt. I veckan fick chefen gå sedan han åter visat dåligt omdöme och mixat sin position som överhet med en vänskap som också behövde hans hjälp... Nyss bytte vi större delen av riksrevisorerna – sinnebilden av en överhet som aldrig, aldrig får misstänkas. Så vem vågar längre lita på vad staten säger, lovar eller vilka stolpar de satt upp? I Svenska Dagbladet (3 och 4 mars) avslöjas i ett sorgligt lysande reportage hur staten svikit de 513 människor som drabbats av narkolepsi sedan de tagit den av samma stat 2009 beordrade influensasprutan, jag tog den själv.

Dessa människor, grymt nog mest unga, har i medborgerlig förtröstan i samhällsnyttans namn gjort precis vad staten bett, de insjuknade som tack i en narkolepsi, som för all framtid troligen förstört deras liv. Nu när de ska ersättas av samma stat uppträder myndigheten inte bara hjärtlöst misstroget (är de verkligen så sjuka som de säger?) utan med kameral cynism – de drabbade måste om de beviljas ett i sig oanständigt lågt stöd för resten av sina liv, intyga att de inte tänker föra vidare talan mot den stat, det läkemedelsverk, det medicinbolag som vållat deras katastrof. Det senaste budet är att de alla ska genomgå ryggmärgsprov så att staten/överheten kan vara riktigt riktigt säker på att inte slänga pengar på sovande lurendrejare? Kontrollen verkar så stentuff att man helst i praktiken ska vara närmast döende för att Staten ska tro på att man nog drabbats av narkolepsi…

Jag hatar en sådan stat. Satans stat. Den sätter upp en stolpe av snål låtsashjälp (3000 i månaden för ett förstört liv) för att de drabbade skulle ha något att tag i för att komma över vad staten orsakat dem. Hur skamligt får överheten bete sig? Varför reser sig inte alla riksdagsmän upp i sina bänkar och protesterar mot det övergrepp som begås mot oskyldiga människor som för att de litat på Staten, förlorat sina fullvärdiga liv och kämpar i underläge för att återfinna åtminstone en rest av livsmening. Men fått en rutten stolpe i handen.



  • Comments(2)//bloggen.bertiltorekull.se/#post246